Sedan många år har Ungdomsstyrelsen tvingat ungdomsorganisationer att kartlägga juridiskt kön på sina medlemmar och rapportera detta till staten. Detta har länge varit ett krav på organistationerna för att de ska få de statliga bidragen som ungdomsstyrelsen råder över. Detta har lett till att ungdomsorganisationer och föreningar i Sverige tvingas kräva in de juridiska könet på sina medlemmar för att kunna få bidrag.
Detta har länge belysts som ett problem av trans- och queer ungdomar som för att de skall kunna gå med i ungdomsorganisationer tvingas göra något av följande:
1. Ljuga om sitt juridiska kön och därmed riskera föreningens bidrag
2. Sätta sin felaktiga juridiska könsidentitet och riskera sitt psykiska välmående genom medlemskapet.
3. Outa sig själv och ifrågasätta och därmed riskera transfobi eller alltför vanliga svaret:
” vi tycker också det är sjukt att vi måste göra så, men ungdomsstyrelsen kräver det”
Trans- och queerungdomar har flera gånger protesterat gentemot föreningar för att de känt sig diskriminerade. Men det har tyvärr inte gått att göra några anmälningar då det inte varit olagligt att diskriminera på grund av könsidentitet och könsuttryck.
Sedan den 1:a januari i år gäller en ny diskrimineringslag i Sverige som ska förhindra diskriminering av flera grupper som riskerar diskriminering i dagens samhälle, däribland transpersoner och transsexuella. Trots detta fortsätter ungdomsorganisationerna att kräva in uppgifter om juridiskt kön från sina medlemmar. Varför? För att Ungdomsstyrelsen kräver organisationerna på uppgifter om juridiskt kön för att de ska kunna få bidrag. Ungdomsstyrelsen kräver alltså att organisationer som vill få bidrag diskriminerar och kränker Trans- och Queerungdomar åven efter att den nya Diskrimineringslagen (2008:567) trätt i kraft.
Tidigare har detta gjorts för att försöka främja jämlikhetsarbete, men är det inte dags att även ungdomsstyrelsen inser att jämlikhetsarbete innebär mer än bara ”flickor” och ”pojkar”. Att det är inte det juridiska könet som spelar roll utan hur en person känner sig inombords och uttrycker sig som är det viktiga. Att Ungdomsstyrelsen genom sina bidragsbestämmelser faktiskt tvingar föreningar att bryta mot lagen och i slutändan ökar på utanförskapet för redan utsatta ungdomar i samhället.
Just nu borde arbetet pågå med att skriva om bidragskraven inför nästa år och jag hoppas innerligt på tre saker:
att Ungdomsstyrelsen tar sig i kragen och upphör med dumheter som att tvinga Sveriges föreningar att diskriminera.
att Sveriges föreningar upphör med diskrimineringen följer lagen oavsett vad ungdomsstyrelsen säger.
att ungdomar som känner att deras könsidentet eller könsuttryck diskrimineras anmäler detta.
